Artikel från DT:
På det fysiska planet har Veronica Hedenmark mycket emot sig. Men vilja har hon gott om och nu är hon i färd med att skriva två böcker, den ena handlar om just viljans kraft och vad den betyder för henne, den andra ska handla om längtan efter barn.
Veronica drömmer om att få bli mamma
På det fysiska planet har Veronica Hedenmark mycket emot sig.
Benskörheten binder henne till rullstol och hon är småväxt.
Men vilja har hon gott om och nu är hon i färd med att skriva två böcker, den ena handlar om just viljans kraft och vad den betyder för henne, den andra ska handla om längtan efter barn.
Den som känner Veronica Hedenmark, även bara något lite, blir inte förvånad när hon berättar att hon håller på att skriva inte bara en bok, utan två. Energi har hon gott om.
– Den ena ska handla om mitt liv, om allt jag klarat av som företagande och mycket annat. Det viktigaste ordet man har är vilja och inte ordet kan. Många gånger blir vi ett offer för oss själva när vi säger att vi inte kan, att man inte har pengar eller hittar på andra olika anledningar att inte att säga att det inte går. Jag har många saker emot mig men jag har en vilja och en positiv livssyn, jag älskar att leva!
– Jag vill göra det fullt ut även om jag har en kropp som begränsar mig oerhört, så handlar allt om till sist, hur jag tänker och förhåller mig till livets prövningar.
Veronica har skrivit på boken i fyra år men just nu är den pausad, igen ska sägas. Där emellan skriver hon på den andra boken, den som handlar om barnlängtan. Hon är med i Styrelsen i föreningen för barnlängtan som finns som riksorganisation i Sverige och driver frågor som handlar om barnlöshet.
– Jag intervjuar människor utifrån olika perspektiv och utifrån min egen situation. Jag vill intervjua olika personer i deras verklighet hur man ser på barnlängtan, från flera olika perspektiv. Exempelvis ifrågasättande, vad består den här längtan av, är barn så viktigt och varför är det viktigt att få barn?
Ett annat perspektiv som Veronica Hedemark valt är de fördomar som personer med funktionshinder möter när de ger uttryck för längtan efter barn. Fördomar kring sexualitet och fördomar kring familjebildning.
Själv har Veronica Hedemark alltid älskat barn och längtan efter att få ett eget barn har hon burit på i många år. Hon har hunnit bli 36 år och känner att den bilologiska klockan tickar på allt fortare.
– Vid de olika tillfällen jag sökt upp vården för att diskutera mina egna möjligheter så har fördomarna varit väldigt stora, helt klart. Dels för att min diagnos är så ovanlig, men det finns fem kvinnor till i Sverige med samma diagnos som mig som fått barn.
När Veronica kontaktade kvinnokliniken i Falun, dit hon remitterats, ville överläkaren där inte ens träffa henne. Den kvinnliga överläkaren tyckte helt enkelt att det inte fanns något att diskutera.
– Oavsett så tycker jag att det här är mitt liv och min kropp och att jag har rätt att söka vård och diskutera som vilken annan patient som helst. Det finns de i samhället som menar att funktionshindrade inte kan knyta an till barnet. Men jag är helt övertygad om att jag kommer att få barn någon gång i framtiden.
Veronica har även undersökt möjligheten att adoptera. Från adoptionsbyråns håll inledde man diskussionen med att konstatera att hon inte skulle klara av att knyta an till ett barn.
– Jag är övertygad om att jag kan visa kärlek till ett barn. Hur jag kan gå tillväga för att bli förälder har jag inget riktigt svar på idag. Det handlar ju också om en avvägning. Jag har en genetisk ärftlig sjukdom, det finns 50 procents risk att mina barn skulle få samma diagnos som mig. Vi lägger för stor vikt på att oroa över saker innan de hänt. Vi kan inte förbereda oss på allt som händer i livet, sådant som är jättevackert och underbart eller sådant som är jättesvårt. Jag är inte naiv och tror inte på något sätt att detta är rosa moln att bli förälder. Men jag är säker på att ett barn är den största kärleken och utmaningen man kan möta i livet o det vill jag uppleva!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.