Det är hög tid att alla landsting tar ofrivillig barnlöshet på allvar. Under ett tidsbegränsat försök bör Region Skånes exempel följas och ersättningen höjas för äggdonationer. Det skriver Gilbert Tribo (FP) och Maria German, ordförande Föreningen Barnlängtan.
Det föds för få barn i Sverige. Samtidigt lider vart femte till sjunde par av ofrivillig barnlöshet och för dessa är det ofta en personlig tragedi. Därför är det viktigt att ge hjälp för att fler människor ska få möjlighet till barn.
Ofrivillig barnlöshet är klassad som en sjukdom av såväl WHO som riksdagen. Ändå möter ofrivilligt barnlösa stora skillnader i vården. I Skåne höjdes på försök ersättningen till äggdonatorer. Det har medfört att köerna har eliminerats. Nu är det hög tid att samtliga landsting ansluter sig till försöket och erbjuder äggdonatorer en högre ersättning. Ur ett jämställdhets- och rättviseperspektiv måste ersättningen motsvara det besvär och den inkomst man tappar.
Utvecklingen är tydlig. Sveriges invånare lever allt längre och allt fler går i pension. Följaktligen är antalet barn som föds för få för att Sveriges befolkning ska kunna ersätta sig själv. När allt färre människor jobbar, eftersom befolkningen är allt äldre, minskar statens inkomster. Samtidigt ska allt fler ta del av den gemensamma välfärden. Sveriges framtida välfärd står därför inför enorma utmaningar.
Ofrivillig barnlöshet är en stor orsak till ohälsa. Sjukdomen syns inte utanpå, men den har stor påverkan på de drabbades psykiska hälsa. Trots denna utveckling präglas landstingens agerande av initiativlöshet. Kanske beror det på att många sjukvårdspolitiker ser ofrivillig barnlöshet som ett ”lyxproblem”. Men i själva verket, sett till antal drabbade och konsekvenser för deras livskvalitet, är det att likna vid en folksjukdom.
För tio år sedan införde Sverige möjligheten till äggdonation. Efterfrågan på behandling är stor och över landet varierar väntetiderna kraftigt – de kan vara upp till tre år långa. Det är oacceptabelt. Chansen att få en bebis skiljer sig följaktligen beroende på om ett par bor i Malmö eller i Luleå. Detta är en konsekvens av för låg ersättning till donatorer av kvinnliga könsceller. De flesta av Sveriges landsting betalar mellan 3000 och 4000 kronor. Det täcker långt ifrån alla kostnader som en donation medför, exempelvis i förlorad arbetsinkomst.
Region Skåne ger i dag 11000 kronor i ersättning. Det är beräknat utifrån en donator med medelinkomst och dennes genomsnittliga transportkostnader och bortfall av arbetsinkomst. Under två år efter höjningen har Region Skåne gjort en noggrann uppföljning av donatorerna. Hittills visar ingenting på att den ekonomiska situationen hos donatorerna har ändrats efter att ersättningen höjts. Det står klart att höjningen i Region Skåne gjort att ersättningen för donation av kvinnliga könsceller nu är likvärdig donation av manliga. Något som är viktigt också ur ett jämställdhetsperspektiv.
En undersökning i Sverige visade att varje provrörsbarn som föds i Sverige är en investering vars avkastning är värd en kvarts miljon kronor i dagens penningvärde – med andra ord, provrörsbarnen täcker med marginal sina egna kostnader. Samma förhållande torde råda oavsett form av assisterad befruktning.
Det är hög tid att alla landsting tar ofrivillig barnlöshet på allvar. Under ett tidsbegränsat försök bör Region Skånes exempel följas och ersättningen höjas för äggdonationer. Inte bara för att kvinnliga donatorer bör ha en ersättning som motsvarar det manliga donatorer får och faktiskt ersätta de kostnader som donation innebär. Utan även för att ofrivillig barnlöshet är en sjukdom som drabbar människor hårdare än vad många tror, med påföljder som psykisk ohälsa i form av ångest och depressioner. Med kortare köer till donerade ägg kan vi bidra till ökad livskvalitet för många människor i hela Sverige.
GILBERT TRIBO (FP)
regionråd Region Skåne
MARIA GERMAN
ordförande Föreningen Barnlängtan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.