Hur förklarar man att man väljer ensamheten många gånger just för att man inte orkar träffa andra?
Hur bemöter man alla dessa kommentarer som är menade att stötta men istället kommer som ett slag i ansiktet?
Det finns mycket oförståelse men det finns också de som vill försöka förstå våra känslor och tankar.
Idag finns det flera olika vägar som kan leda till en familj men det finns även de som väljer att vika av på en stig där man lever ett liv utan barn.
Alla historier är unika.
Dela med dig av er historia!
Maila mig på:
camilla.garefelt@barnlangtan.com
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.