Väntan & Längtan

De flesta som är ofrivilligt barnlösa verkar tycka att väntan är det värsta. Vi är alla i olika faser av väntan. I början väntar vi på den uteblivna mensen. Den som sällan händer. Händer den så är det bara vår kropp som spelar oss ett spratt. När vi har väntat i ca 1 år så tar vi kontakt med en gynekolog och gör en utredning. Där lämnar vi en massa prover och får åter igen vänta. Några av oss får där reda på vad som gör att vi inte kan bli gravida på naturlig väg. Men de flesta förblir oförklarligt barnlösa. En diagnos som kan vara både bra och dålig. Den ger hopp om att man kanske en dag ska klara av det på egen hand ändå. Men för många övergår det till en frustration när inget händer.

Vi testar på olika hormonbehandlingar för att komma närmre målet av vår längtan. Vi tar tabletter, spray och sprutor. En väntan på att det där perfekta mogna ägget ska infinna sig. Sedan gör vi ett försök, antingen på egen hand eller med hjälp. Då är det dags för den där värsta väntan enligt många. Väntan på ett plus, som oftast till slut visar sig bli ett minus.

Men om man ändå mot förmodan skulle få det där efterlängtade plusset så är tyvärr inte väntan över för det. Många av oss får missfall. Några av oss kommer längre än så men förlorar vårt efterlängtade barn senare i graviditeten. Väntan har övergått till rädsla. Varje dag mår vi dåligt eftersom vi inte tror att det ska gå vägen. Men några av oss kommer i mål. Får vårt efterlängtade barn. Men tyvärr tar inte väntan och längtan slut där för många. Den ofrivilliga barnlösheten gör sig påmind livet ut. Frustrationen av att inte kunna bli gravid på egen hand och välja hur många barn man vill ha.

Sedan finns det tyvärr några av oss som aldrig får något plus eller lyckas. Som efter ett tag av längtan ger upp och bestämmer sig för att adoptera istället. Åter igen blir det en väntan, en lång väntan. Men oftast kan denna väntan vara lättare att hantera. För oftast kommer man i mål. Men det är långt ifrån alla som blir godkända för adoption.

Till sist har vi de som ger upp sin barnlängtan. Där väntan och längtan har gått så långt att man inte orkar längre. Det är ett svårt beslut. Väntan är kanske över. Men längtan kommer alltid att finnas kvar.

Hur ser er väntan och längtan ut?

Efter 6 års försök väntar och längtar vi fortfarande. Vår ängladotter Edda finns kvar i våra tankar och ger oss styrka att orka fortsätta försöka. Någon dag ska vi lyckas. Om det blir med IVF eller adoption vet vi inte ännu.

/Libra - (Gästbloggare)