onsdag 3 september 2014

Tack!

Kommer ni ihåg Louise och Go Life armbanden? 
Om inte så läs om henne HÄR.

Igår skänkte hon 10.000 kronor till Barnlängtan!
Läs om hennes donationer HÄR.

Sedan den 18 juni har hon skänkt drygt 150.000 kronor till forskning mot cancer, hjärnans sjukdomar och mot ofrivillig barnlöshet.

Tack för ditt bidrag och ditt otroligt viktiga arbete.

tisdag 26 augusti 2014

Bloggtips!

"Jag har startat den här bloggen för dig som har haft missfall eller som kämpar med att få ett barn. Vi har sex stycken missfall bakom oss (pga en balanserad translokation hos mig) men har fått en underbar dotter på vägen. Nu har vi kört igång resan igen och hoppas på att kunna få ett barn till."



Läs hennes blogg här: Sandradf.tumblr.com

Vill du tipsa om en blogg?
Kontakta mig på camilla.garefelt@barnlangtan.com

måndag 25 augusti 2014

Vänta inte

Han bjuder oss på ännu ett inlägg som berör:

Jag är en sådan där typ som gör saker långt efter att alla andra har gjort dem. Jag ser tv-serier långt efter att alla andra sett dem, jag tog körkort långt efter att alla gjort det och jag köpte hus långt efter att alla andra gjort det. 
Av den anledningen kanske, inte ensam men i kombination med flera andra saker så väntade jag längst med att skaffa barn. Och nu har vi svårt att få dem, om vi alls blir välsignade. 
Så där satt jag just nu och tittade på ett ganska tidigt avsnitt av Sons of Anarchy, en serie med flera säsonger på nacken som jag just börjat kolla på. Och nu kommer det en liten spoiler så om det är någon annan som är lika sen som jag så får ni gärna avstå från att läsa färdigt det här inlägget.
När Jackson Tellers pyttelilla, mycket prematura son Abel till sist får komma ut ur kuvösen och läggs i sin pappas armar. Jackson ler stort, tittar in i sin sons ansikte och säger "I don´t know how to break this to you kid, but I´m your old man" var jag tvungen att stänga av. Det blev liksom för mycket. Min egen famn kändes så kall och tom och jag kunde ändå inte fortsätta och titta eftersom jag grinade för mycket. 
Så till dig som kanske är ute sent som jag, men är lite yngre, vänta inte. Kör på. Jag har nog fått en del fördelar av att inte ha barn, säkert. Jag har betydligt bättre bil jämfört med en del andra i min egen lönegrupp som har barn, jag har massor av mer fritid och ingen stör mig en söndagsmorgon. 

Men vet ni, den där obehagliga känslan av en tom famn är inte värt det, inte ens nära. Jag skulle gärna åka runt i en rostig gammal Izusu och köpa ICA Basic istället för den lyxmat, småsemestrar och allt annat som min fru och jag nu lägger pengarna på för att kunna säga "I don´t know how to break this to kid, but I´m your old man".

Skrivet av Nicklas Foresti som gästbloggar för Barnlängtan.
Är du sugen på att gästblogga?
Maila din text till camilla.garefelt@barnlangtan.com

onsdag 20 augusti 2014

Barnlängtan Stockholm

Hej kära medlemmar!

Nu tänkte vi dra igång höstens träffar med en ny variant…
En Barnlängtan Stockholm After Work onsdag den 3:e september.

Vi träffas utanför restaurang Oleary´s Götgatan 93 kl.17:30,
då tar vi en matbit och pratar strunt.
För den/dem som vill ger vi även varandra en inblick i hur våra resor går på vägen till barn…

Vi förstår att denna typ av möte är en mer öppen plats och har full förståelse för de som kanske inte känner för att träffas på detta sätt, däremot tror vi att på det här sättet får vi en chans att umgås med likasinnade i en lite mer avslappnad miljö.

Hoppas att ni vill och kan komma,
vi önskar ett svar senast torsdag den 28:e augusti så vi hinner meddela restaurangen om antal.

Kram
Kajsa & Matilda

OSA till Facebook eller Mail

tisdag 19 augusti 2014

Bloggtips!

Den här bloggen handlar om ett par som precis kommit fram i kön för spermiedonation.
De har gått igenom flera IVF:er där en av dessa resulterade i fina ägg och sedan visade det sig att det inte fanns några spermier alls att tillgå.
I väntan på donation har de själva försökt hålla hoppet uppe med hjälp av insemination i Danmark uta resultat.


Läs deras historia och ta del av resan här: PioMio.blogg.se

Vill du tipsa om din egen eller någon annan blogg som du tycker förtjänar fler läsare maila på camilla.garefelt@barnlangtan.com

söndag 17 augusti 2014

Bloggtips!

Peter driver en pappablogg med fokus på föräldraskap och familjeliv. Han tycker att ofrivillig barnlöshet är ett viktigt ämne som bör tas upp mer. Varje vecka kommer han att ha gästbloggare som skriver om sina IVF-behandlingar.

Ni hittar hans blogg här: PappaP.se

lördag 16 augusti 2014

Bloggtips!

Detta är en blogg som startats upp av en kvinna som på egen hand går igenom en kamp för att få barn.
Med lågt AMH står hon nu i startgroparna för IVF.


Stötta och ta del av hennes resa här: enkrokigresa.wordpress.com





Har du en blogg att dela med dig av som kan finnas med i vår blogglista?
Maila mig på camilla.garefelt@barnlangtan.com

fredag 8 augusti 2014

Adoption på fattigas bekostnad?

Bloggaren Vardagsrasismen skriver ett inlägg som väcker många tankar både på gott och ont.
Själv adopterad delar hon med sig av hur hon själv tänker och känner.
Läs hennes inlägg 
HÄR.

"Vad vill jag då med denna text? Jo mana till lite eftertanke och framförallt att vi ska komma ifrån att se adoption som en extra utväg när inget annat funkar. Att sluta se barn som en rättighet vi kan skaffa oss på bekostnad av kvinnor i fattiga länder och adopterade som en andraklassens barn som skall vara tacksamma över att någon ville ha dem. Jag vill att adoption slutar glorifieras och att vi faktiskt på allvar ska kunna lyfta och tala om problemen med adoption och hur vi alla tillsammans ska kunna jobba för att så många barn som möjligt skall kunna stanna med sina familjer, i alla länder i världen. Jag vill att barns rätt att få bo med sin familj skall stå över barnlösa västlänningars rätt att få någon annans barn." 


Vad tycker ni?

onsdag 6 augusti 2014

Manlig infertilitet på Nyhetsmorgon.

Idag, på Nyhetsmorgon, pratade man om ofrivillig barnlöshet och känslan när det är pga en manlig faktor. Erik var gäst och delade med sig av sina känslor.

Se klippet HÄR.



Efter år av försök blev Erik pappa till en son med hjälp av en spermadonator.
Det kan ibland vara lättare att söka hjälp hos någon som har gått igenom något som man själv drabbats av.
Erik är ett av våra kontaktombud för medlemmar när det gäller just manlig infertilitet.
För att komma i kontakt med Barnlängtans ombud så logga in på våra MEDLEMSERBJUDANDEN.


tisdag 8 juli 2014

GO LIFE!

Har ni hört talas om Louise Gustafsson?

Om ni inte vet vem det är så kan jag berätta att det är en kvinna som under flera år kämpat mot ofrivillig barnlöshet. Efter en lång kamp lyckades hon, och hennes man, med att få två efterlängtade barn.
Nu brinner hon för att sälja armband där pengarna går till forskning om cancer och ofrivillig barnlöshet. Hennes vision är att kunna starta en fond där det kan finnas hjälp att finansiera behandlingar för de som inte själva har råd med detta.


Så här har GO LIFE's bidrag donerats hittills.
Cancerfonden140618 5 000 kronor140630 15 000 kronorTotalt: 20 000 kronorHjärnfonden140618 5 000 kronor140707 10 000 kronorTotalt: 15000 kronorForskning mot ofrivillig barnlöshet140625 Sahlgrenska, Reproduktionsmedicin 5 000 kronor140704 Sahlgrenska, Reproduktionsmedicin 10 000 kronorTotalt: 15 000 kronor
Bidra du också!
Köp ett armband av denna eldsjäl. Se till att forskningen går framåt och var en del av att kunna hjälpa andra i deras kamp för en familj.
Klicka HÄR för att komma till sidan.

tisdag 17 juni 2014

Intervju med Tobias Persson

Björn Melin har på sin sida Bokstavstrogen publicerat en intervju med komikern Tobias Persson!

"Även om ofrivillig barnlöshet drabbar så många som mellan femton till tjugo procent av alla par som försöker få barn i Sverige är det något det talas väldigt lite om såväl privat som i det offentliga samtalet. Att många betraktar sjukdomen som ett "lyxproblem" bidrar säkert men av Tobias Perssons berättelse blir det uppenbart att för den som är drabbad kan tystnaden vara att föredra.

Här berättar han öppenhjärtligt för första gången om sin barnlängtan, åren som ofrivilligt barnlös och att det trots den långa vägen dit faktiskt inte enbart var glädjefyllt att få barn."


Klicka på länken för att läsa intervjun.

söndag 8 juni 2014

Manlig barnlängtan

Denna text är skriven av en gästbloggare som vill dela med sig av sina känslor och tankar om barnlängtan:

Jag ska försöka skriva lite om ofrivillig barnlöshet ur ett manligt perspektiv. När förfrågan dök upp i Facebookgruppen Barnlängtan verkade det självklart och jag tackade ja omgående. Men när det väl sjönk in kom det fram att det inte alls var så självklart. Min fru är helt på det klara med att jag skriver, och hon är okej med det, men jag vill ändå vara försiktig å hennes vägnar.

Jag fyller fyrtio på midsommardagen och har känt mig redo att bli pappa sedan jag var 26-27 någonting sånt där. Min barnlängtan är lite som att åka berg-och-dalbana; det går upp och det går ner. Det kan gå långa perioder utan att jag känner något, men så ibland hugger det till något så överjävligt. Det gjorde det just nu, och det var nog den sparken jag behövde för att komma igång och skriva. 


Min fru och jag är de enda i vår ganska stora umgängeskrets som inte har eller ska ha barn. Den meningen är plågsam att skriva. Länge var det ett par till som inte hade, men så en dag så skedde deras mirakel och de ska ha till hösten.
Missförstå mig inte, jag är överlycklig för deras skull precis som jag är för alla kvinnor som tar ett test och med glädje ser att det är positivt och berättar det för sin partner som också blir lycklig över det.

Men innerst inne så är det som om det sitter en liten liten flisa i själen och varje sådant besked knäpper till på den så att man påminns om att den där lilla saken sitter där och gör ont. Ont som tusan. Tårarna stiger i ögonen, precis som de gör när jag skriver det här. De rullar ner över kinderna och försvinner i skägget. Det här är inte något som vi män pratar med varandra om överhuvud taget. Varför vet jag inte riktigt men jag antar att det är den där dumma gamla manlighetstraditionen med att en riktig man uthärdar lidande. Det har män i min släkt gjort i generationer, och tro inte att det inte har färgat av sig på mig! Varför tror någon att jag är fyrtio och precis har kunnat börjat skriva om det här? Det tar tid att ändra normer, och normen är att när en man lider så lider han i tysthet. Punkt. Inget tjafs, inget känslopjunk och absolut ingen gråt! Vilken torped rätt i självkänslan. 

Men så är det nog inte riktigt. Jag tror att för varje gång en kille kan öppna upp sig för en annan kille, och särskilt en i samma situation, prata om hur man känner sig, gråta tillsammans, krama om varandra och ge stöttning så blir världen en lite bättre plats att leva i. Det hjälper såklart inte mot barnlöshet eller barnlängtan, men det blir lättare att bära smärtan. Jag har länge känt att jag exploderar om jag inte får prata med någon. Jag har bara kvinnliga arbetskamrater och på jobbet vet alla om vår situation och har tokhållit på mig varje gång det varit dags för ett nytt IVF-försök. Vissa av dem har också gråtit med mig varje gång det har misslyckats. Det har hjälpt, jag har upplevt stöd. Men de är alla mammor och om de någonsin varit ofrivilligt barnlösa så vet jag inte om de kommer ihåg hur det känns. 

Vad vill jag egentligen med detta då? Ja, inte ha en massa mail eller telefonsamtal. Jag fiskar inte efter sådant. Det jag vill är att vi karlar kryper ur vårt känsloskal som har klätts på oss sedan vi var små och börjar prata med varandra om hur vi känner. Och att vi inte är rädda att fråga om hur andra män mår om vi märker att något är fel, jag tror det gör så mycket. Vi ska självklart prata med våra partners också, stötta och finnas till hands när mensen åter har kommit, torka tårarna och göra det där lilla extra för varandra i vardagen. Men vi måste börja prata, och vi måste börja fort. Om inte annat så för vår egen skull.

Skrivet av Nicklas Foresti

lördag 31 maj 2014

IVF-podden

Avsnitt 11 Intervju Karin

Att få ta del av någons liv ger många gånger en känsla och visshet att man inte är ensam. Ofta skapar andras berättelser hopp och lugn. Att höra att det finns ett liv även efter nuet.

Lever man som ofrivilligt barnlös känns många gånger både nuet och framtiden hopplös odefinierad. Som att nuet ska pågå för alltid. Trots att man gör allt, känner man sig maktlös. Karin pratar om en grå filt eller ett filter som under en tid av hennes liv färgade allt. I det här avsnittet delar Karin med sig av hennes långa krokiga kamp att försöka få barn. Att dela med sig av sina livsberättelser kräver mycket. Ett stort tack till dig, Karin, som kommit till ivfpodden och delat med dig av ditt liv!

Avsnitt 12 Intervju Adoptionscentrum

Adoption förenar många familjer varje år.
I det här avsnittet är Heléne Mohlin från Adoptionscentrum vår gäst i ivfpodden för att berätta om adoptionsprocessen och få rätsida på frågor och funderingar.

Avsnitt 13 Missfall

En graviditet välkomnas av de allra flesta med glädje. Ofta så börjar man ofta att planera och se framåt. De flesta graviditetet löper fint framåt, men många drabbas någon gång i livet av missfall. Många kvinnor rannsakar sig själva efter ett missfall. Vad kan de ha gjort fel och varför blev det så här? Vad kan man göra för att minska risken för missfall?

I det här avsnittet möter vi Dr Lena George som disputerat på frågor kring tidiga missfall. Lena är Carolinas kollega och tillsammans benar vi ut vanligt förekommande tankar och frågor kring graviditet och missfall.


fredag 30 maj 2014

Gästblogga!

Visst kommer ni ihåg att ni kan göra er röst hörd här på bloggen?

Maila mig på camilla.garefelt@barnlangtan.com för att publicera egna texter!

söndag 25 maj 2014

Mors dag


OFRIVILLIGT BARNLÖSAS DAG 2014

I maj 2011 kom bloggaren Wilda Mathilda med idén  att fira alla ofrivilligt barnlösa på en egen dag. Det blev dagen före Mors Dag.  Andra  följde efter och det blev ett event på Facebook. Barnlängtan anammade det fina initiativet som blev en succé. Sedan dess firas dagen varje år.


Rihanna - What now?
I've been ignoring this big lump in my throat
I shouldn't be crying
Tears were for the weaker days, I'm stronger now
Or so I say, but something's missing

Whatever it is, it feels like it's laughing at me
Through the glass of a two-sided mirror
Whatever it is, it's just laughing at me
And I just wanna scream

What now, I just can't figure it out
What now, I guess
I'll just wait it out, wait it out
What now, what now

I found the one, he changed my life
But was it me that changed
And he just happened to come at the right time
I'm supposed to be in love but I'm numb again

Whatever it is, it feels like it's laughing at me
Through the glass of a two-sided mirror
Whatever it is, it's just sitting there laughing at me
And I just wanna scream

What now, I just can't figure it out
What now, I guess
I'll just wait it out, wait it out
What now, please tell me, what now

There's no one to call
'Cause I'm just playing games with them all
The more I swear I'm happy
The more that I'm feeling alone

'Cause I spend every hour
Just going through the motions
I can't even get the emotions to come out
Dry as a bone but I just wanna shout

What now, I just can't figure it out
What now, I guess
I'll just wait it out wait it out
What now, somebody tell me, what now

I don't know where to go
I don't know what to feel
I don't know how to cry
I don't know, oh, oh why

I don't know where to go
I don't know what to feel
I don't know how to cry
I don't know, oh, oh why

I don't know where to go
I don't know what to feel
I don't know how to cry

I don't know, oh, oh why, so what now?

Det är dags att sluta skämmas – fira vår dag!

fredag 23 maj 2014

Ofrivilligt barnlösas dag

Imorgon är det dagen då vår sjukdom ska uppmärksammas!

lördag 17 maj 2014

VALÅR 2014

Berätta för oss vilka frågor DU vill att vi driver i Almedalen, på RFSU:s vårkongress 2015 och inför höstens val.

Maila din åsikt till info@barnlangtan.com!

fredag 16 maj 2014

Barnlängtan Stockholm informerar:

Hej allihopa!
Gällande Ofrivilligt Barnlösas-dag, lördagen den 24/5: 
Vi förlänger anmälningsdatumet till nu på söndag istället.
Sista anmälan för vårens mest intressanta föreläsningsdag blir söndagen den 18/5.


Vi bjuder på två spännande föreläsningar samt lunch & fika.
Anmäl er på:
stockholm@barnlangtan.com

Det har dessutom framkommit att vissa inte vill komma då det tycks bli besvärligt att ta sig till platsen om man inte har bil – men hörrni, det fixar vi! Problem är till för att lösas och nu har vi fixat och trixat och lyckats få till det som så att man kan få skjuts från pendeltågsstationen i Tumba till föreläsningsplatsen!
Även samåkning från olika delar av Stockholm kan eventuellt arrangeras..
Så är det så att ni inte är bilburna men ändå vill komma på detta eminenta evenemang, hör av er till oss!

[Mer information om dagen finns om ni klickar på den HÄR länken!

tisdag 13 maj 2014

Klara Zimmergren

Klara Zimmergren berättar om sin nya bok som handlar om kampen för att bli mamma:

Klaras bok "Längtan bor i mina steg" finns att köpa HÄR.

lördag 10 maj 2014

Barnlängtans picbadge

Uppmärksamma att det snart är Ofrivilligt barnlösas dag.
Använd Barnlängtans picbadge på din facebook!

Klicka HÄR för att komma till sidan där du kan smycka din profilbild.


onsdag 7 maj 2014

Äntligen: IVF-regler görs lika över landet

Detta har vi väntat länge på!

Artikel från Dagens Medicin:

Nu ska reglerna för assisterad befruktning bli likadana i hela landet. Tre IVF-försök för alla kvinnor under 40 år är förslaget.

Bild: Thinkstock


Landstingens olika regler för assisterad befruktning har diskuterats länge. Framför allt handlar det om skillnader i antalet försök och olika åldersgränser. Men snart kan alla landsting få samma regler. Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har bett Vävnadsrådet att ta fram ett förslag till rekommendationer. Vävnadsrådet är ett nationellt råd under SKL som arbetar med frågor om dona­tion och transplantation. Förslaget ska skickas ut på remiss innan beslut fattas av politikerna i SKL:s sjukvårdsdelegation. Det ser ut att finnas politisk enighet om förslaget.

– Det är inte rimligt att det ska vara olika regler för behandlingen i olika delar av landet nu när profes­sionen också är enig om vilka gränser som är lämpliga, i den arbetsgrupp som har jobbat med den här frågan, säger Mats Eriksson (M), ordförande i sjukvårdsdelegationen.
Han får medhåll av oppositionen.

– Det råder en ganska stor politisk samsyn i den här frågan, säger Ingrid Lennerwald (S), vice ordförande i sjukvårdsdelegationen.

Förslaget från vävnadsområdesgruppen för könsceller, en del av Vävnadsrådet, innebär en absolut gräns vid 40 år för när IVF-behandling med färska embryon ska få inledas. I dag varierar gränsen från 37 till 40 år.  Men i den södra sjukvårdsregionen, som har varit mest generös, har gränsen på 40 år gällt det första försöket i en serie. Förslaget till SKL-rekommendation innebär att inga enskilda försök får inledas efter att kvinnan fyllt 40 år.

– Upp till 40 år finns det en hyfsat god chans. Men efter 40 år minskar möjligheterna att lyckas med IVF kraftigt, säger Kersti Lundin, ordförande i vävnadsområdesgruppen för könsceller.

Förslaget innebär också att alla ska få chansen till tre försök med IVF med uttag av ägg och återförande av färska embryon. I dag varierar antalet försök med färska embryon från ett till tre mellan landstingen.

– Upp till den tredje ägguttagningen har man i princip lika stor chans att bli gravid, säger Kersti Lundin.

Även för insemination föreslås en åldersgräns på 40 år och dessutom en maxgräns på sex försök. I dag varierar antalet inseminationsförsök från noll till sex. Vissa landsting erbjuder inte insemination till heterosexuella par. I det nya SKL-förslaget ska samma villkor gälla för heterosexuella och lesbiska par. Klinikerna får själva avgöra om lesbiska par ska få dela på försöken när det gäller IVF och insemination.

Kersti Lundin gläds över att det äntligen ser ut att bli slut på skillnaderna när det gäller assisterad befruktning.

– Det här leder till en jämlikare vård och sedan ska man inte glömma bort att det blir fler barn också om alla får möjlighet till tre försök med IVF, säger hon.

Samuel Åsgård

"Jag kände mig totalt värdelös som kvinna"

Artikel från bblat.se med Barnlängtan Stokholms Kajsa:

Det började med ett samtal på internet, och utvecklades till en blixtförälskelse. Efter tre månader flyttade de ihop. Kajsa, 23 år då, slutade med preventivmedel. Hon och Eddie förberedde sig på att bli föräldrar. 
Foto Annika Persson

Precis där och då börjar berättelsen om Kajsa och Eddie, en berättelse om ofrivillig barnlöshet och hur naturen själv kan sätta hinder i vägen för två människors allra högsta önskan. 

– Ofrivillig barnlöshet är ett ämne som är så tabu att prata om, säger Kajsa.
Vi sitter i skuggan på bänken vid Nyckelbergsparken, jag och Kajsa, och har just sett maken Eddie och lilla Ophelia gå iväg hand i hand mot vattnet och fåglarna.
Det är kallt i skuggan, Kajsa håller armarna runt kroppen och huttrar till. Hon fortsätter berätta om den tiden.
– Jag började bli ledsen varje gång mensen kom, jag lade sån press på mig själv.
Dagarna blev till veckor som blev till månader och år. Ingenting hände, inget barn blev till. De började förstå att någonting var fel.
De sökte läkare där det bestämdes att en barnlöshetsutredning skulle göras. Kajsa och Eddie undersöktes, ultraljud togs, blodprover lämnades, spermiekvalitén kollades upp.
Allt såg bra ut.
Slutligen fick Kajsa göra en äggledarspolning där man kontrollerar att passagerna är fria.
– Det görs av en annan läkare och var en väldigt smärtsam upplevelse. Jag såg på läkaren att någonting var fel, men han fick ingenting säga. Han gjorde bara en medlidsam grimas och sade att min läkare skulle kontakta mig senare.
Efter två veckor kom samtalet. Kajsa var då butikschef och ensam på arbetsplatsen. Under det korta samtalet fick Kajsa veta att det var totalt stopp i hennes båda äggledare, så kallad säcktuba, och det enda sättet att få barn för henne och Eddie var en provrörsbefruktning.
– Ett sådant livsavgörande besked fick jag ta emot på telefon, säger Kajsa. Jag gick hem från jobbet, ringde till Eddie och bad honom komma hem, och satte mig på köksgolvet och grät.
Kajsa i sin förtvivlan över att inte vara, som hon säger, en hel kvinna, talade om för Eddie att han fick lämna henne.
Nu hade han en legitim anledning. Han förtjänade att få bli pappa. Hon i sin tur kände sig totalt värdelös som kvinna.
– Vet du vad Eddie gjorde?, säger Kajsa och sträcker fram vänsterhanden och visar ringen. Jo, han friade två veckor efter.
De blev ställda i kö för provrörsbefruktning och en tid efter blev de kallade till ett planeringssamtal i Uppsala. Kajsa fick veta att hon vägde för lite.
– Vi är en sådan släkt, alla är pinnar och saknar höfter och bröst.
Näringslösning gjorde susen. Några kilo tyngre fick Kajsa börja med en nässpray med hormoner som gjorde att hon hamnade i ett konstgjort klimakterium.
Därefter gavs det sprutor med andra hormoner som skjutsade på ägglossningen.
– Vi var beredda på att det skulle bli en tuff resa fysiskt, men inte att det skulle ta så mycket psykiskt. Varje spruta var som att få en käftsmäll som sa att jag inte duger som kvinna. Jag kände mig som ett skadeskjutet djur.

Tio ägg togs ur Kajsa, fyra valdes ut och befruktades med Eddies spermier i ett litet provrör. En insättning gjordes i februari 2011. De tre andra befruktade äggen frystes ner.
Ny väntan och längtan, och ny besvikelse när graviditetstestet var negativt.
Nytt befruktat ägg sattes in, blödningar uppstod, Kajsa och Eddie sjukskrev sig och sörjde tillsammans, midsommarafton kom och gick.
Men trots blödningarna visade det sig att Kajsa var gravid. Graviditeten blev en nio månader lång oro från hennes sida för att någonting mer skulle gå fel.
– Tar andra två, tre ultraljud tog vi säkert tio. De lyckades stoppa förlossningen två gånger när barnet var på väg att födas alldeles för tidigt och ändå kom hon fem dagar för sent – på självaste skottdagen.
Kajsa ler stort. Ophelia betyder allt för dem, är värd varenda spruta, alla hormoner, krämpor och kämpor i världen, säger hon.
De vill ha fler barn, men den senaste graviditeten med ett av de återstående äggen slutade i ett utomkvedshavandeskap och båda äggledarna togs bort.

Ett befruktat ägg återstår och hoppet lever.

ANNIKA PERSSON

söndag 4 maj 2014

fredag 2 maj 2014

Hjälp ett par barnmorskestudenter!

Ida och Johanna studerar sista terminen på barnmorskeprogrammet i Umeå.
Nu skriver de sin magisteruppsats om ofrivillig barnlöshet. Syftet är att ta reda på hur den upplevs och hur bemötandet från vården varit. De vill gärna komma i kontakt med personer som sökt hjälp hos någon infertilitetsklinik. 

Intresserad av att fylla i ett frågeformulär med 11 frågor?
Kontakta Johanna Nyberg och Ida Anderberg på mail kaaisn02@student.umu.se eller idma0037@student.umu.se

Ivf-podden

Nytt avsnitt ute nu!


Avsnitt 10- PGD- vad är det?
Den medicinska forskningen utveckar ständigt nya metoder och verktyg, förbättrar och förfinar, allt för att ge människor bättre hjälp.

I det här avsnittet berättar Katarina om PGD som betyder preimplantatorisk genetisk diagnostik. Katarina Kouro Haapaniemi är specialistläkare och forskare vid Reproduktionsmedicin Karolinska. PGD är en diagnostik av en genetisk defekt på embryostadiet som kräver ivf-behandling för att möjliggöras.

torsdag 1 maj 2014

Surrogatmödraskap

Väldigt intressant läsning om surrogatmödraskap från Läkartidningen:
Surrogatmoderskap – erfaret team bör följa hela processen
Den obstetriska utgången för surrogatmammor är god, och barnen de föder är lika friska som andra IVF-barn. Kunskap om barnens senare hälsa saknas dock

SAMMANFATTAT

Om en fungerande livmoder saknas kan paret få barn med egna könsceller med hjälp av surrogatmoderskapsbehandling i kombination med IVF.
Surrogatmamman bör ställa upp av altruistiska skäl, hon bör helst vara högst 45 år och ha haft normalt förlöpande och fullgångna graviditeter.
Den obstetriska och perinatala utgången för surrogatmammorna har rapporterats vara god. Barn födda efter surrogatbehandling är lika friska som andra IVF-barn.
Behandlingen bör omhändertas av ett multiprofessionellt team.
Den psykologiska rådgivningen och stödet för alla parter är extremt viktig före behandlingen och bör fortgå under hela vårdprocessen, graviditeten och efter att barnet har fötts.


Infertilitet kan ibland bero på avsaknaden av en fungerande livmoder. I sådana fall kan paret få barn med egna könsceller med hjälp av IVF-surrogatbehandling. Denna typ av surrogatmoderskapsbehandling, det vill säga i kombination med IVF, kallas i litteraturen också »full«, »host« eller »gestational«. Behandlingen innebär att den infertila kvinnan genomgår hormonstimulering och punktion av äggblåsorna. De insamlade äggen befruktas med makens spermier. Det bildade embryot överförs i surrogatmammans livmoder. Surrogatmamman föder barnet och överlåter det till de blivande föräldrarna. Om kvinnan eller mannen saknar egna könsceller kan man använda donerade ägg eller spermier vid befruktningen. De första lyckade behandlingarna med IVF och surrogatmamma gjordes redan i slutet av 1980-talet [1].

Den andra typen av surrogatmoderskapsbehandling brukar kallas för traditionell eller partiell. Vid den traditionella behandlingen börjar graviditeten vid insemineringen av surrogatmamman, vilket betyder att surrogatmammans äggcell befruktas och att barnet genetiskt är hennes eget.

Behandling med surrogatmamma är för tillfället förbjuden i de flesta europeiska länder inklusive Norden, men utövas lagenligt och icke-kommersiellt i t  ex Storbritannien och Holland. I vissa länder, som Ukraina och Indien, förekommer kommersiell verksamhet allmänt och de blivande föräldrarna betalar stora summor för att använda en surrogatmamma. Den kommersiella verksamheten i Indien har lett till ett omfattande utnyttjande av fattiga kvinnor som »levande inkubatorer« i slutna anläggningar [2]. Kommersiella behandlingar är accepterade även i USA, där det bildats ett nätverk av organisationer som assisterar de blivande föräldrarna och surrogatmamman gällande juridiska frågor.

I Finland gjordes under åren 1992–2006 ett tjugotal IVF-surrogatbehandlingar på ett icke-kommersiellt och altruistiskt sätt, innan behandlingen förbjöds år 2007 i samband med att Finlands lag gällande assisterad befruktning trädde i kraft (1237/2006). Under de senaste åren har diskussionen gått het i de nordiska länderna om huruvida lagstiftningen på området borde omvärderas [3]. I Sverige föreslår Statens medicinsk-etiska råd (Smer) att altruistiskt surrogatmoderskap kan tillåtas [4]. Den riksomfattande delegationen inom social- och hälsovården i Finland (ETENE) har föreslagit att behandling med surrogatmamma borde tillåtas i begränsade fall, närmast då kvinnan har fötts utan livmoder eller då hon har mist sin livmoder till följd av sjukdom eller graviditetskomplikation [5].

Indikationer för behandlingen
Den huvudsakliga indikationen för behandling med surrogatmamma är avsaknad av livmoder. Medfödd avsaknad av livmoder, MRKH-syndrom (Mayer–Rokitansky–Kuster–Hausers syndrom), är tämligen sällsynt med en förekomst på ett fall per 4 000–5 000 nyfödda flickor [6]. En del unga fertila kvinnor med normalt fungerande äggstockar mister sin livmoder i samband med förlossningskomplikationer eller sjukdomar i livmodern. Vid obstetriska komplikationer förlorar man ofta sitt barn i samma sammanhang. Svåra strukturella abnormiteter i livmodern kan leda till infertilitet eller upprepade missfall och i vissa fall vara en indikation för att använda surrogatmamma. Slutligen kan vissa svåra medicinska sjukdomar, som allvarliga hjärt- eller njursjukdomar, vara ett hinder för en graviditet och en indikation för denna behandling. Förutsättningen är dock att modern är tillräckligt frisk att sköta om sitt barn efter förlossningen och att hennes sannolika livslängd är tillräcklig [7].

Val av surrogatmamma 
Valet av surrogatmamma är av största vikt för en lyckad utgång. En arbetsgrupp inom European Society of Human Reproduction and Embryology (ESHRE) har gjort upp rekommendationer och kriterier för personer som överväger att fungera som surrogatmamma. Man föreslår en övre åldersgräns på 45 år vid IVF-surrogatbehandling och att kvinnan har åtminstone ett eget barn [8]. Hon ska vidare vara tillräckligt fysiskt och psykiskt frisk och ha haft normalt förlöpande och fullgångna graviditeter.

Resultat från IVF-surrogatbehandlingarna
De flesta tidiga rapporter om utgången av IVF-surrogatbehandlingar kommer från USA och redovisar resultat på 19–33 procent kliniska graviditeter per embryoöverföring och att 46–58 procent av paren fått barn via behandlingen [9-12]. Från England rapporterades 1997 om en graviditetsprocent på 38 procent per surrogatmamma, då äggen plockats ut från kvinnor vilkas livmoder hade opererats bort [13]. På Bourn Hall-kliniken i Storbritannien vårdade man under åren 1990–1998 49 patienter och 53 surrogatmammor; en tredjedel av paren blev föräldrar via behandlingen [14]. Tre av sex kvinnor med MRKH-syndrom fick barn via IVF-surrogatbehandling enligt en annan engelsk rapport från 2000 [15]. I en studie från Israel rapporterades en graviditetsprocent på 20 procent per embryoöverföring och 70 procent per patient, då indikationen för behandlingen var avsaknad av livmoder [16].

I Finland vårdades under åren 1992–2006 endast 17 par, och indikationerna var främst medfödd avsaknad av livmoder eller genomgången hysterektomi på grund av en förlossningskomplikation eller gynekologisk sjukdom. Fyra av paren kom från Sverige, Norge eller Danmark. Den kliniska graviditetsprocenten var 50 procent per embryoöverföring och 11 friska barn föddes [17]. Paren ordnade själva sina surrogatmammor, som alla var altruistiska (systrar, unga mödrar, kusiner, vänner och tre andra frivilliga kvinnor) och alla hade egna barn. Grundlig medicinsk, psykologisk och juridisk rådgivning erbjöds alla parter. I Finland genomgick också parterna adoptionsrådgivning och accepterades som adoptivföräldrar in­nan behandlingen påbörjades. Fertilitetsklinikerna samarbetade med de finska adoptionsmyndigheterna och barnen adopterades av sina genetiska föräldrar vid två månaders ålder [17].

Surrogatmoderskapsbehandling har också gjorts på ett kontrollerat icke-kommersiellt sätt i Holland. Under åren 1997–2004 anmälde sig mer än 200 par som sökande till surrogatbehandling till ett holländskt centrum [18]. Efter intensiv och noggrann screening blev 35 par godkända och 24 par fullföljde behandlingen. Av surrogatmödrarna var 29 procent systrar, 20 procent svägerskor och 51 procent vänner till den infertila kvinnan. Behandlingarna ledde till 13 graviditeter och 16 barn. Tre tvillingpar föddes, i graviditetsvecka 31, 36 och 36, efter överföring av två embryon. På kliniken hade man inte upplevt några svårigheter i överlåtandet av barnen från surrogatmamma till genetiska föräldrar. En tvillingflicka med hydrocefalus och spina bifida accepterades genast av sina genetiska föräldrar. Alla parter genomgick ett psykologiskt test 1–4 år efter den initiala psykologiska sållningen. Inga psykologiskt negativa biverkningar hos paren eller surrogatmammorna kunde konstateras, oberoende av om behandlingen ledde till födsel av ett barn eller inte. Paren som fick barn kände sig lyckligare än de som blev utan. Alla adoptionsprocesser förlöpte smidigt [18].

Obstetriskt och perinatalt utfall
Uppgifter om graviditeternas förlopp hos surrogatmammorna är begränsade. I de få publicerade studierna rapporteras att det obstetriska och perinatala utfallet varit gynnsamt [10, 17, 18]. I en studie från 1998 där 95 surrogatmammor och 128 barn ingick konstaterades att incidensen av graviditetsinducerad hypertension och blödning i tredje trimestern var 4–5 gånger lägre hos surrogatmammorna jämfört med IVF-patienter i en kontrollgrupp [10]. Man fann vidare att sannolikheten för låg födelsevikt och prematuritet var lägre för barn födda av en surrogatmamma än för barn födda efter IVF av konventionell typ och att frekvensen av missbildningar var densamma i båda grupperna [10, 19]. Surrogatmammorna var dock betydligt yngre (medelålder 30 år) än mammorna som genomgått konventionell IVF (medelålder 37 år) och man hade även överfört ett stort antal embryon i taget [10], vilket nuförtiden är otänkbart i de nordiska länderna.
I det finländska materialet omfattande 10 surrogatmammor noterades 4 komplikationer under graviditeten (hypertension i ett fall, gestationsdiabetes i två fall, placentainsufficiens i ett fall) [17]. Barnens genomsnittliga födelsevikt var 3 498 gram (2 270–4 650 gram) vid singelgraviditet; tvillingarna vägde 2 900 och 2 400 gram [17]. En jämförelse av graviditetslängd och födelsevikt vid äggdonation, konventionell IVF med egna könsceller och surrogatbehandling visade hög­re genomsnittlig födelsevikt hos barn till surrogatmammorna än hos barn i de andra grupperna (äggdonation 3 236 gram, IVF 3 265 gram; surrogatbehandling 3 309 gram) [20]. Studien visar att kvinnlig infertilitet i sig är associerad med reduktion av födelsevikten och att livmoderns omgivning i många fall har en större betydelse än könscellernas kvalitet [20].

Barnens hälsa
Uppföljningar av barnens senare tillväxt och hälsa efter surrogatbehandling saknas nästan helt i litteraturen. En amerikansk undersökning på 110 barn, av vilka bara 63 var ensamfödda, visade normal utveckling vid 2 års ålder [19]. I en europeisk studie, där man undersökte välbefinnandet i familjer med 3-åriga barn födda med hjälp av olika fertilitetsbehandlingar, deltog 34 familjer med barn efter surrogatbehandling. Man kunde inte konstatera några negativa verkningar på förälder–barnförhållandet eller det psykologiska välbefinnandet hos pappor, mammor eller barn i dessa familjer [21]. Interaktionen mellan mamma och barn var varmare i familjer efter äggdonation och surrogatbehandling än efter användning av donatorsperma [21]. Öppenhet mot barnet om dess tillkomst rekommenderas, och i de gjorda studierna ämnade de flesta föräldrarna berätta för barnet hur det kommit till [21–23]. I en uppföljningsstudie på 10-åriga barn födda av en surrogatmamma hade 30 av 33 föräldrar redan berättat för sitt barn om behandlingen och 3 planerade att berätta [23]. Barnen hade god förståelse för hur de blivit till, och de flesta familjer rapporterade ett harmoniskt förhållande till sin surrogatmamma [23].

Erfarenheter av att vara surrogatmamma
Oro har uttryckts över potentiella negativa effekter av behandlingen på surrogatmamman. Hennes anknytning till barnet prenatalt kan göra det svårt att överlåta barnet. Å andra sidan har man föreslagit att surrogatmammor distanserar sig från den ofödda babyn med tanken att barnet ändå inte är deras eget [24]. Sådant frigörande kan tänkas vara riskfyllt både för dem själva och barnen. Risken för post partum-depression efter överlåtandet anses betydande. Och vad har behandlingen för inverkan på surrogatmammans egen familj och barn?

Studier på surrogatmammornas erfarenheter är mycket få. En tidig studie på 19 surrogatmammor visade att orsakerna till att ställa upp var olika [25]. Kvinnorna var motiverade av till exempel ekonomisk ersättning eller njutningen av att vara gravid och få föda. Andra tyckte att processen gav dem ökad självkänsla [25]. Den största hittills gjorda studien kommer från England, där man följde upp 34 surrogatmammor, av vilka 19 genomgått traditionell och 14 IVF-surrogatbehandling [26]. Ingen av dessa kvinnor hade haft någon tvekan över att överlåta barnet till de kommande föräldrarna. Fem kvinnor (15 procent) upplevde någon form av psykiska svårigheter några månader efter att ha överlåtit barnet, och efter ett år var denna andel 6 procent [26]. I en studie från USA kunde man konstatera post partum-depression hos 5 procent av surrogatmammorna [10]. Av tio surrogatmammor i den finska studien hade två (en syster och en mamma till den infertila kvinnan) lindriga depressiva symtom och anpassningssvårigheter efter förlossningen [17].

Eventuella effekter på surrogatmammans egna barn har undersökts i en färsk studie på 36 personer, vilkas mammor hade fungerat som surrogatmamma 4–12 år tidigare. Majoriteten (86 procent) hade goda erfarenheter av vad deras mamma hade gjort, och hälften av barnen var i kontakt med de barn som fötts efter behandlingen. Inga skillnader kunde konstateras mellan traditionell och IVF-surrogatbehandling [27].

Allmänna synpunkter
Behandling med surrogatmamma är troligen den mest kontroversiella formen av assisterad befruktning. Är det etiskt rätt att utsätta en annan kvinna för de oförutsägbara risker en graviditet och förlossning medför? Vad händer om surrogatmamman vill behålla barnet efter förlossningen? I västvärlden är den kvinna som föder barnet laglig mor till barnet tills hon överlåter det via adoption till de nya föräldrarna. Och vad händer om de planerade föräldrarna inte vill ta emot sitt barn, om det inte är friskt? Det finns veterligen ingen lag som kan tvinga de tilltänkta föräldrarna att adoptera barnet ifall de ändrat åsikt [24].

En av hörnstenarna för ett lyckat behandlingsresultat är omsorgsfull förberedelse och noggrann rådgivning gällande rättsliga, medicinska och psykologiska aspekter av behandlingen till alla involverade parter, surrogatmamman och hennes man samt till de blivande föräldrarna. Det finns skäl för att försäkra sig om att de berörda kan förbinda sig att delta i hela behandlingsprocessen, även om allt inte förlöper just som man föreställt sig. Man bör till exempel i förväg till­sammans diskutera förhållningssätt till fosterdiagnostiska screeningprogram och hur graviditetsuppföljningen ska ordnas. Surrogatmamman har laglig rätt till intimitetsskydd men å andra sidan bör de blivande föräldrarna ha rätt till tillräcklig information om graviditetens förlopp och eventuella problem. De blivande föräldrarna bör även få stöd i sitt kommande föräldraskap under graviditetens förlopp så att de inte upplever att de blir ställda utanför. Alla parter bör ha tillräckligt med tid att överväga sina beslut. Surrogatmamman bör förberedas på att barnet ska ges bort då det har fötts. Den psykologiska rådgivningen är extremt viktig före behandlingen och det psykologiska stödet bör fortgå under hela vårdprocessen, graviditeten och efter att barnet har fötts så länge parterna känner att behovet finns. Det är nödvändigt att behandlingen omhändertas av ett erfaret multiprofessionellt team, som kan följa upp hela processen från början till slut. I teamet bör det åtminstone ingå specialister på fertilitetsvård och graviditetsuppföljning men också psykologer och representanter för adoptionsmyndigheterna.

I de europeiska studierna har de tilltänkta föräldrarna i alla behandlingar fått ta emot sina barn kort efter förlossningen [14, 17, 18, 22]. Risken att de blivande föräldrarna inte skulle vilja ha sitt barn måste bedömas som mycket liten trots att detta säkert också någon gång har skett [7]. De par som efter screening och djupgående rådgivning förbinder sig att gå vidare med denna tidskrävande och invecklade behandling är i allmänhet ytterst motiverade att bli föräldrar. Denna höga motivation utgör troligen den bästa förutsättningen för att mottagandet av barnet ska ske smidigt. Även om de flesta surrogatmammor inte rapporterar svårigheter med att överlåta barnet, behöver det heller inte alltid vara helt enkelt [26].

Barn tillkomna genom IVF har konstaterats ha en ökad risk för prematuritet och låg födelsevikt i förhållande till barn som kommit till spontant. Risken mångdubblas vid flerbördsgraviditet, men är klart verifierad även vid singelgraviditeter med IVF [28]. Orsakerna bakom dessa ökade risker är inte med säkerhet kända, men de anses till stor del utgöras av patientens bakomliggande infertilitet. Man har dock inte kunnat utesluta en negativ inverkan av IVF-tekniken, och möjligen hormonstimuleringen, på barnens neonatala och kanske långsiktiga hälsa [28]. Vid surrogatmoderskapsbehandling finns det inga studier som tyder på att dessa barn skulle ha större perinatala risker än andra IVF-barn – tvärtom. Gjorda studier är små och få till antalet, men man kunde försiktigt spekulera om att surrogatmammorna eventuellt erbjuder en potentiellt fördelaktigare omgivning för barnet jämfört med konventionell IVF [10, 19, 20]. Denna gynnsamma verkan kommer av att surrogatmamman är tillräckligt ung, frisk och fertil, och tidigare har fött normalt. Riskerna för både surrogatmamman och barnet bör förstås minimeras genom att man överför bara ett embryo i sänder, vilket inte är något problem i de nordiska länderna.

Teknologin inom assisterad befruktning har utvecklats snabbt och möjliggör föräldraskap på nya sätt. När det gäller surrogatmoderskapsbehandling blir frågan om gränsdragning aktuell både vad gäller metodik och val av patientgrupper. Är det acceptabelt att kombinera äggdonation och/eller spermiedonation med användande av surrogatmamma? Eller ska man begränsa behandlingarna enbart till sådana par som har egna könsceller? Vilka patientgrupper kan inkluderas? På sistone har ett allt större antal homosexuella män sökt hjälp av surrogatmammor utomlands för att kunna få egna barn och bilda familj. Uppföljningsstudier av dessa familjer saknas tills vidare nästan helt [29].

De nordiska länderna har på flera områden varit föregångsländer när det gäller ansvarsfullt förverkligad och trygg assi­sterad befruktning. Om surrogatmoderskapsbehandling godkänns i Norden bör man parallellt förverkliga en vetenskaplig uppföljning inte bara av barnens hälsa och välbefinnande utan också av alla andra deltagande parter.


fredag 25 april 2014

Ofrivilligt barnlösas dag

Nu är det mindre än en månad kvar tills den infaller.
Dagen innan mors dag, alltså den 24/5 är det Ofrivilligt barnlösas dag.


Uppmärksamma dagen för att öka medvetenheten i samhället!


Bor du i Stockholm?
Ta del av lokalföreningens evenemang!

torsdag 24 april 2014

Krakel & Spektakel

Barnlängtan är utställare på Krakel och Spektakelmässan

Vi finns på plats för att informera om vårt viktiga arbete samt svara på frågor som rör ofrivillig barnlöshet.

Vi kommer även att ha ett litet föredrag under både lördag och söndag.  Scenprogram med tid och info finns HÄR

Välkomna!

onsdag 23 april 2014

Ivf-podden

Nya avsnitt ute nu!


Avsnitt 8 Ivfbehandling, hur mår man?
Att påbörja ivf innebär många frågor och funderingar. Inte bara nervositeten inför resultatet utan också tankar om vägen dit. Hur kommer just jag att må? Flera har hört talas om humörsvängningar, svettningar och huvudvärk. Hur vanligt är det?
I det här avsnittet pratar vi om vanliga frågor som uppkommer inför behandlingsstart. Vi går även igenom överstimulering, hur den vanligt uppkommer och hanteras.
Välkomna att lyssna på ännu ett avsnitt av ivfpodden!

Avsnitt 9 Intervju Peter
Att dela erfarenheter och höra andra berätta om sina upplevelser är en viktig del av livet. I det här avsnittet möter ni Peter och får ta del av en stark livsberättelse.  När Peter fick det svart på vitt att han inte kunde få barn på egen hand började en lång, svajig och många gånger tuff resa till att försöka bli familj. Precis som många andra såg han och hans fru fram emot ett liv med barn och aldrig hade de trott att den längtan skulle sättas på så många prov.
Välkomna till ännu ett avsnitt av ivfpodden där manlig infertilitet kommer i fokus bland mycket annat!
Ett stort tack till Peter som kommit till oss för att dela med sig av sitt liv till våra lyssnare!

lördag 19 april 2014

fredag 18 april 2014

Maila oss

HÄR på vår hemsida hittar du mail som medlemmar skickat till oss, berättelser om längtan, utanförskap och okunskap. 
Vill du också berätta din historia eller komma i kontakt med andra i samma situation?

Maila oss på lokalforening@barnlangtan.com

tisdag 15 april 2014

Barnlängtan Stockholm

Hej alla medlemmar! 
Lördagen den 24/5 är det Ofrivilligt Barnlösas dag och detta vill vi självfallet uppmärksamma! Därför bjuder vi nu in er till en dag innehållande två intressanta föreläsningar och spännande möten likasinnade emellan. Barnlängtan står för lunch & fika, så det enda ni behöver göra är att ta er till platsen där allt sker, visst låter det bra?!
Viktigt att tänka på är: 
  • Det finns bara ett begränsat antal platser (30 stycken) och därför är det lite extra viktigt att ni är helt säkra på att ni kan och vill komma.
  • När ni anmäler er så vill vi gärna veta om ni har några matallergier eller om det finns något annat som vi bör tänka på för att göra dagen så trevlig och angenäm som möjligt.
  • Max antal per anmälan är två stycken personer, så det är helt ok att anmäla sig själv och sin partner/ vän/ familjemedlem men kom då ihåg att skriva även dennes för och efternamn i anmälan.
  • Det går ingen kollektivtrafik fram till platsen. Detta innebär att ni antingen bör ha tillgång till bil, kan få skjuts av någon, eller att ni är sugna på en lite längre promenad från närmaste busshållplats/ pendeltågsstation.
Nedan följer ett program för dagen. Hoppas vi ses!
Barnlängtan Stockholm välkomnar er till en dag som ger inspiration, hopp och framtidsanda…
Plats: Hamra Conference Centre, Hamra Gårdsväg 14 Tumba
Datum: Lördag 24/5.
Nedan följer ett program för dagen:

  • 10:30 Kaffe och bulle
  • 11:00 Copingstrategier kopplat till barnlöshetKristin Larsson är KBT terapeut med inriktning barnlöshet och har egen praktik i Malmö. Hon har ett nära samarbete med CuraÖresund i Malmö samt med Barnlängtan. Kristin berättar om sitt patientarbete kring barnlöshet samt informerar om vilka copingstrategier som man kan använda för att hantera den psykiska stress som barnlöshet innebär.
  • 12:30 Lunch
  • 13:30 Annas resa genom världenAnna berättar hur hon och hennes man mötte sjukvården, reste till olika länder och hur de gjorde för att bli 3. Vi kommer att få ta del av exakt hur stark en längtan efter barn kan bli och hur mycket man som människa vill och kan kämpa för att bli en familj.En mycket stark och insiktsfull berättelse som kommer att inge oss alla hopp och glädje. 
  • 15:00 Kaffe och kaka
Dagen avslutas med mingel där vi kan prata av oss med varandra, knyta nya kontakter eller bara reflektera över dagen.

Vi har ett begränsat antal med platser och vill gärna att ni är helt säkra på att ni kan och vill komma när ni anmäler er. 
Anmäl er till vår mail stockholm@barnlangtan.se senast söndagen den 10/5.
Varmt välkomnaHoppas vi ses!
Kajsa & Matilda
Barnlängtan Stockholm

måndag 14 april 2014

UR Surrogatmödraskap

Se URs program om Surrogatmödraskap HÄR

Många bär på en stark önskan att få barn, men är det en rättighet? Ett samtal om surrogatmödraskap, en fråga som väcker mycket känslor. Med journalisten och författaren Kajsa Ekis Ekman, överläkaren Mia Fahlén och filosofen Karim Jebari. Moderator är Christer Sturmark. Inspelat 28 januari 2014. Arrangör: Fri tanke förlag och Kungliga Vetenskapsakademien.

söndag 13 april 2014

Politikers tankar

Rickard Nordin
Riksdagsledamot och Ordförande för Centerpartiet i Göteborg. Ledamot av kollektivtrafiknämnden som tycker att det är alldeles för lite grönt och frihet i Västsverige.

Läs Rickards inlägg med tankar om ofrivillig barnlöshet:
Varför skilja på förälder och förälder?

Rätt eller fel?

lördag 12 april 2014

Tillsammans

Se den här rörande videon om hur två par övervinner ofrivillig barnlöshet med hjälp av IVF, surrogatmödraskap och kärlek!

Visit NBCNews.com for breaking news, world news, and news about the economy

tisdag 8 april 2014

Ivf-podden

Nytt avsnitt ute nu!


Avsnitt 7 Ivf-behandling
Många gånger går ofrivilligt barnlösa par vidare från en fertilitetsutredning till någon typ av behandling. För vissa är det tydligt vad parets fertilitetsproblematik orsakas av, men för andra är skälet oförklarat. Beroende på flera av dessa faktorer beslutar paret och läkaren i samråd vilken behandlingsform som kan passa. Då det finns olika varianter av ägglossningsstimuleringar samt insemination och flera typer av ivf-behandlingar kan det vara så att paret provar olika för att öka chanserna att lyckas!


I det här avsnittet går vi igenom hur man resonerar kring valet av stimulering och därefter går vi igenom hur en ivf-behandling går till, från början till slut.

måndag 7 april 2014

Spermiedonation

"De har fått det tunga beskedet. Han har inga sädesceller. Det är tomt. För honom var det en chock. Ovetande har han vandrat omkring i 37 år med avsaknad av sädesceller. 

De började med en utredning efter ett år utan några positiva graviditetstester. Hon tänkte att det var något fel på henne. Han hade inte ägnat en tanke på att det var han. Han lämnade ett sädesprov efter 2 månades övertalning av partnern. Svaret var slående, ont och oförståligt. Inga sädesceller, ingen möjlighet att bli biologisk pappa!

De hade fått veta att en spermadonator är en möjlighet. Han grämer sig vid tanken på att en annan mans säd ska in i hans kvinna. Och barnet? Kommer barnet vara hans? 

Hon har bestämt sig. Hon är villig att använda spermadonator. Hon vill bli mamma, hon önskar få uppleva en graviditet och förlossning! "

Läs en gripande artikeln om spermiedonation HÄR


måndag 31 mars 2014

Ivf-podden

Nytt avsnitt ute nu!




Avsnitt 6 Myom, Polyp och sammanväxningar i livmodern
I och med en fertilitetsutredning är det vanligt att man bland annat undersöker insidan av livmodern med hjälp av ultraljud. Detta för att se om det finns något som stör miljön i livmodern. Myom, polyper, ärrbildningar och sammanväxtningar är de exempel på vad man kan hitta. Vissa av dessa kan åtgärdas så att parets chanser att få barn ökar, vissa kan inte åtgärdas och andra behöver inte åtgärdas.

 I det här avsnittet pratar vi om vad man kan hitta i och utanför livmodern som kan påverka fertiliteten.

söndag 30 mars 2014

Fråga doktorn

HÄR finner ni Fråga doktorn på SVTplay som handlar om fertilitet.
Programmet har väckt många olika känslor. Vissa tycker att de förminskar problemen och andra tycker bara att det är bra att man uppmärksammar detta.
Vad tycker du?


onsdag 26 mars 2014

Barnlängtan Stockholm

Meddelande från Barnlängtan Stockholm:

Hej på er allihopa,
Vi insåg att vi har bjudit in Er till möte samma helg som påskharen är i farten...Vi gissar att många kanske är upptagna med att äta godis just denna helg så vi har bestämt att skjuta fram mötet en helg.

NYTT MÖTE för Barnlängtan Stockholm den 27 april kl. 15:00.
Anmäl er till oss på stockholm@barnlangtan.com och er anmälan vill vi ha senast måndagen den 21/4.
Under tisdagen den 22/4 så kommer ett mejl till alla anmälda med adress och ytterligare information för mötet.

Bästa hälsningar
Matilda & Kajsa