Ivf-podden

Nytt avsnitt ute nu!

Avsnitt 6 Myom, Polyp och sammanväxningar i livmodern
I och med en fertilitetsutredning är det vanligt att man bland annat undersöker insidan av livmodern med hjälp av ultraljud. Detta för att se om det finns något som stör miljön i livmodern. Myom, polyper, ärrbildningar och sammanväxtningar är de exempel på vad man kan hitta. Vissa av dessa kan åtgärdas så att parets chanser att få barn ökar, vissa kan inte åtgärdas och andra behöver inte åtgärdas.

 I det här avsnittet pratar vi om vad man kan hitta i och utanför livmodern som kan påverka fertiliteten.

Fråga doktorn

HÄR finner ni Fråga doktorn på SVTplay som handlar om fertilitet.

Programmet har väckt många olika känslor. Vissa tycker att de förminskar problemen och andra tycker bara att det är bra att man uppmärksammar detta.

Vad tycker du?

Barnlängtan Stockholm

Meddelande från Barnlängtan Stockholm:

Hej på er allihopa,
Vi insåg att vi har bjudit in Er till möte samma helg som påskharen är i farten...Vi gissar att många kanske är upptagna med att äta godis just denna helg så vi har bestämt att skjuta fram mötet en helg.

NYTT MÖTE för Barnlängtan Stockholm den 27 april kl. 15:00.
Anmäl er till oss på stockholm@barnlangtan.com och er anmälan vill vi ha senast måndagen den 21/4.
Under tisdagen den 22/4 så kommer ett mejl till alla anmälda med adress och ytterligare information för mötet.

Bästa hälsningar
Matilda & Kajsa 

Få ägg ger oftare missfall vid IVF

Artikel från Aftonbladet:

Det finns en koppling mellan antalet ägg en kvinna producerar i samband med en provrörsbefruktning (IVF) och risken för missfall. Ju färre ägg, desto högre är risken.
Forskare vid Kings College London analyserade 124 351 provrörsbehandlingar mellan 1991 och 2008. Det visade sig att risken för missfall bland kvinnor som producerade färre än fyra ägg var 20 procent. Bland kvinnor som producerade mellan 10 och 14 ägg, däremot, var missfallsrisken knappt 14 procent.
Studien, som publiceras i Human Reproduction, tyder enligt forskarna på att äggens kvalitet är sämre bland dessa kvinnor.

P4 uppmärksammar barnlöshet

P4 Sjuhärad fokuserar på ofrivillig/frivillig barnlöshet den här veckan.
Var med och dela dina erfarenheter samt ta del av andras historier.

Ta del av programmet på #saknabarn

Ivf-podden

Nytt avsnitt ute nu!

Avsnitt 5 EndometriosIbland söker kvinnor sjukvård på grund av kraftig smärta i samband med mens. Ofta upptäcker man då att kvinnan lider av endometrios. Endometrios är en vanlig men dold kvinnosjukdom som drabbar ca 5-10% av alla kvinnor i fertil ålder och orsakas av att livmoderns slemhinna finns på fel ställe, på t ex äggstockar eller äggledare. Endometrios kan även upptäckas i samband med en fertilitetsutredning då sjukdomen inte allt för sällan kan vara orsaken till att ett par har svårt att bli gravid.


I detta avsnitt pratar vi just om endometrios och hur den påverkar kvinnan och hennes fertilitet.

Barnlängtan Stockholm

Nytt möte där alla är inbjudna!

Söndagen den 20/4 är det dags.
Anmälan sker till stockholm@barnlangtan.com senast måndagen den 14/4
Den 15/4 får de som gjort en anmälan ett mail med info om mötets plats och tidpunkt.
VÄLKOMMEN!

PCO-S och gravid?

Pågående studie på Södersjukhuset för dig som är gravid och har PCO-S:

.
Bilden och tips kommer från: Längtar efter barn

Nyhetsmorgon

Missade du när det pratades om ofrivillig barnlöshet på Nyhetsmorgon?
Se klippet HÄR

Runt 10% av befolkningen beräknas ha problem med fertiliteten. Vad finns det för hjälp att få för ofrivilligt barnlösa? Carolina Tristen, fertitlitetsläkare på Sofiahemmet och barnmorskan Emma Karling Widsell ligger bakom IVF-podden och svarar på tittarnas frågor i Nyhetsmorgon.

Ivf-podden

Nya avsnitt av IVF-podden finns ute nu!

Avsnitt 3
FERTILITETSUTREDNING
Att försöka bli gravid, men inte lyckas betyder för många både chock och kris. Orättvisan känns påtaglig när alla andra lyckas, men inte man själv. Det blir svårt att glädjas åt vännernas positiva graviditetsbesked. Efter en tids försök vill de flesta veta varför de inte lyckas, tid att göra en barnlöshetsutredning eller sk. fertiltetsutredning.

Hur gör man en utredning? och var? och när? Frågorna är många. Vi tar upp svaren på de vanligaste frågorna kring fertiltietsutredning. Vissa svar är mer givna än andra. Som att en utredning ofta behövs även om paret vet varför de inte lyckas bli gravida. Eller att försöka på egen hand ett år innan man söker sig vidare kanske inte alls är lösningen för alla.

Lyssna och håll tummarna att vi svarar på just dina frågor. Om inte, hör av dig till oss!

Avsnitt 4
ÄGGLOSSNINGSRUBBNING OCH PCOS
För att bli gravid behövs ägglossning och mens. En orsak till ofrivillig barnlöshet kan vara att kvinnan har någon form av ägglossningsrubbning. Den vanligaste orsaken till just ägglossningsrubbningar är PCOS.

I detta avsnitt går vi igenom menscykeln, ägglossningstest, orsaker till ägglossningsrubbningar samt behandlingar och åtgärder för att öka chanserna att bi gravid för par med en ägglossningsproblematik.

Embryo insatt i transplanterad livmoder

Artikel från Dagens Medicin:

Det är fyra av de kvinnor som tidigare fick livmödrar transplanterade, som under februari  fått embryon inplanterade vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg, enligt TT.

Bild: Photos.com

Ytterligare tre av kvinnorna ska få IVF-behandlas framöver. De embryon som förs in är från kvinnornas egna ägg som togs ut innan de fick en ny livmoder, och deras respektive mäns spermier.

Förutsättningarna för att graviditeterna ska lyckas är goda, enligt ett pressmeddelande från Sahlgrenska akademin.

De första kvinnorna som fick en ny livmoder har nu haft den i mer än 16 månader. Det handlar om levande donatorer. I fem av fallen är det kvinnans mamma som donerat sin livmoder, i ett fall är det en annan nära anhörig.

Hos två av de nio kvinnor som fick en ny livmoder har den avlägsnats igen på grund av komplikationer.

Bara en gång tidigare har ett embryo satts in i en transplanterad livmoder, enligt TT. Det skedde i Turkiet och den livmodern var från en avliden donator.

Läs studien  där resultaten presenteras.

Susanna Pagels

susanna.pagels@dagensmedicin.se

"Surrogatmödraskap en oacceptabel handel med kvinnor och barn"

Debattartikel om surrogatmödraskap i tidningen ETC:

En legalisering av surrogatmödraskap skulle vara förödande – för kvinnor och för människovärdet, skriver flera representanter för den svenska kvinnorörelsen.

Surrogatmödraskap innebär att en kvinna är gravid och föder ett barn åt någon annan. Surrogathandel är ett nytt och växande brott mot kvinnors och barns mänskliga rättigheter. Det är en modern form av slaveri som blivit en internationell industri där stora summor omsätts.

I Sverige pågår en statlig utredning om ofrivillig barnlöshet. Den ska bland annat ta ställning till om surrogatmödraskap ska tillåtas i Sverige. Uppdraget ska redovisas i juni 2015. Som representanter för den svenska kvinnorörelsen anser vi att en legalisering av surrogatmödraskap skulle vara förödande, för kvinnor och för människovärdet. Vi vill ha ett totalförbud.

Vi vill att Sverige ska ta ledningen i det internationella arbetet mot handeln med kvinnor och barn. För surrogatmödraskap innebär alltid handel. Det finns alltid en beställare, det vill säga den som ska ha barnet, en producent, det vill säga kvinnan vars hela kropp används för och vars liv regleras utifrån detta, och ett barn, en produkt, som ska byta ägare.

De som förespråkar surrogatmödraskap i Sverige brukar hänvisa till så kallat altruistiskt surrogatmödraskap. Det betyder att surrogatmamman, i teorin, inte tar emot någon form av ersättning. Det altruistiska appellerar till vår medkänsla med barnlösa, med systern som inte kan få barn.

Ingen har svårighet att känna för detta, men låt oss se till hur det ser ut i verkligheten. I praktiken är det ingen skillnad mellan altruistiskt och kommersiellt surrogatmödraskap. Det upprättas alltid ett kontrakt mellan beställaren och surrogatmamman. Kontraktet innebär att kvinnan avtalar bort rätten till sin kropp, liksom vårdnad och kontakt med barnet efter förlossningen. Beställare och kliniker kontrollerar ofta helt och hållet kvinnans leverne under graviditeten.

Erfarenheter från länder där altruistiskt surrogatmödraskap är tillåtet visar att det leder till ökad kommersiell handel. Erfarenheter visar också att det så kallade altruistiska surrogatmödraskapet sällan sker utan ersättning. Det är omöjligt att kontrollera huruvida pengar, gåvor eller andra typer av påtrycknings- eller maktmedel förekommit. Det vet även organisationer som ställer sig positiva till altruistisk surrogatmödraskap. Till exempel anser RFSU att altruistiskt surrogatmödraskap inte ska tillåtas mellan närstående på grund av risk för sociala påtryckningar.

Att en kvinna ska vara gravid och ge bort barnet av altruistiska skäl är en praktik som passar väl in i den patriarkala berättelsen att kvinnokroppen är till för andras behov. En aspekt som ofta tonas ned i debatten är den medicinska risk surrogatmamman utsätts för. Inte ens i ett framstående land som Sverige är graviditet och förlossning ofarligt. Tvärtom är det något av det mest riskfyllda en fertil kvinna kan utsätta sig för. Några av de vanligaste riskerna är depression, sprickningar i underlivet med efterföljande inkontinensbesvär, sköldkörtelrubbningar, blodproppar och havandeskapsförgiftning. Trots vår ställning i världen när det gäller mödra- och spädbarnsdödlighet, så dör 8-10 mammor årligen i samband med graviditet och förlossning.

”Ska inte kvinnor själva få välja vad de vill använda sin kropp till?”. Det är grundargumentet för de som förespråkar surrogathandel. Det är en idealtypiserad ståndpunkt som kräver att man blundar för verkligheten. Den friheten får nämligen aldrig inskränka andra människors frihet. Att skaffa ett barn genom surrogatmödraskap betyder alltid att man inskränker surrogatmammans och barnens frihet. Surrogatmödraskap är en konservativ idé. Det handlar om att skaffa genetiska barn och att särskilt faderskapet ska vara klarlagt. Det är märkligt att så många liberaler skriver under på detta.


Oavsett hur surrogatmödraskap regleras öppnar det för en syn på barn som varor och kvinnor som behållare. Att Sverige skulle legalisera en sådan handel är oacceptabelt. Altruistiskt surrogatmödraskap kommer inte kunna lösa problemet med ofrivillig barnlöshet. Men legaliseringen av detta används som utpressningsargument mot svenska kvinnor: om ni inte ställer upp som altruistiska behållare använder vi fattiga kvinnor. Varför kämpa så hårt för en åtgärd som inte löser problemet?

Gertrud Åström, ordförande, Sveriges Kvinnolobby
Clara Berglund, styrelseledamot, Sveriges Kvinnolobby
Mia Fahlén, överläkare i kirurgi
Angela Beausang, ordförande, Riksorganisationen för kvinno- och tjejjourer i Sverige, Roks

Osynkade känslor vid ofrivillig barnlöshet

Artikel från Ålandstidningen:

Mäns och kvinnors upplevelser av ofrivillig barnlöshet skiljer sig åt, enligt docenten och terapeuten Ingegerd Wirtberg.
Kvinnorna har ett biologiskt försprång och männen kommer lite efter, säger hon.

Seminariet om ofrivillig barnlöshet i torsdags fyllde ÅHS konferenscenter med yrkesverksamma personer. Arrangörerna Folkhälsan och Ålands hälso- och sjukvård hade bjudit in experter som föreläsare.
En av dem, docent Ingegerd Wirtberg från Lunds universitet, berättade om sin forskning om kvinnors och mäns upplevelser av ofrivillig barnlöshet. Hur man reagerar är högst individuellt, säger hon. Men det går att se vissa skillnader mellan kvinnors och mäns reaktioner.
– Kvinnor har ett biologiskt försprång, eftersom många av utredningarna och undersökningarna i första hand gäller deras kroppar, säger hon.
Kvinnorna är ofta mer drivande och tar fler initiativ.
– De blir mer involverade. Männen reagerar i stället på kvinnornas reaktioner och känslor.
Det blir en osynkronisering inom paret.
– Männens reaktion kan komma lite senare och det behöver man vara lyhörd för.
Livsplanen i fara
Det har gjorts betydligt fler studier på kvinnor än på män i fråga om ofrivillig barnlöshet.
– För kvinnor kan tankarna handla om graviditeten och förlossningen och om att man vill inlemmas i det kvinnliga nätverket.
Männens tankar kan i stället utspela sig lite längre fram i livsförloppet. Att få stå vid en fotbollsplan med barnen är ett exempel.
När ett par råkar ut för ofrivillig barnlöshet sätts deras livsplan i fara, enligt Ingegerd Wirtberg.
Allmänheten är visserligen ganska välinformerad om vad ofrivillig barnlöshet är i dag.
– Men man är ofta oförberedd på att det ska drabba en själv, på samma sätt som det är med sjukdomar.
Många ofrivilligt barnlösa skaffar själva information om ämnet via internet. Men det är viktigt att söka hjälp och att prata med någon också, anser hon.
– Här på Åland är det så föredömligt att det finns en familjerådgivare vid Folkhälsan som kan det här området. Det kan underlätta för många. Det här är en svår process, men på Åland är det väldigt bra förspänt.
Ingegerd Wirtberg berättar om en studie som gjordes bland par som upplevde ofrivillig barnlöshet på 1980-talet. De fick frågan vad de skulle ge för råd till dem som är ofrivilligt barnlösa nu.
– De svarade att man ska fatta ett aktivt beslut och inte låta tiden rinna iväg, att man ska söka hjälp och att man behöver ha någon att prata med.
På Åland finns sedan två år en stödgrupp för ofrivilligt barnlösa. Att det finns en sådan grupp är fantastiskt, tycker Ingegerd Wirtberg. I Sverige har den rikstäckande intresseförening Barnlängtan funnits i nästan 30 år.
– Medlemmarna är ett stort stöd för varandra och det är en väldigt livaktig förening.
Åländsk stödgrupp
Teresa Blåhed, som var med och startade den åländska stödgruppen för ofrivilligt barnlösa, informerade om verksamheten under seminariet. Gruppen träffas i Folkhälsans allaktivitetshus den sista torsdagen i varje månad.
– Vi berättar vad vi har gått igenom under den senaste månaden. Vi fikar, pratar, skrattar och gråter. Just nu är vi elva par i gruppen. Ofta är det bara tjejerna som träffas, men några gånger är det männen också. De har tyvärr ofta mycket svårare att prata om det här, säger Teresa Blåhed.
Hon är tacksam över stödgruppen och vill gärna påminna andra om att den finns.
– Väldigt många är i den här situationen. Men det är många som tycker att det är jobbigt att komma. Man måste vara ganska stark i processen för att orka gå till en grupp, säger hon.
De som är intresserade av att delta kan ta kontakt med Teresa Blåhed till exempel på Facebook.
– Vi har också satt upp affischer på olika avdelningar och mottagningar.

Anna Jakobssonanna.jakobsson@alandstidningen.axTelefon: 018-26624

Endometrios Brevet

Ett brev som har översatts från engelska. Skrivet av en tjej som lider av Endometrios:

Kära föräldrar, partners, vänner, familjer, arbetsgivare och doktorer.

Dom senaste åren har vi med endometrios bett om om ursäkt för att vi varit drabbade av en sjukdom som ingen av oss valt själva.
Nu ber vi ännu en gång om eran förståelse. Vi är inte ansvariga längre för att vi inte kan leva upp till era förväntningar. Vad ni inte förstår är att ni är precis lika drabbade som vi är.
För ingen av er får ut hela våran personlighet eller våra möjligheter.
Vi är inte lata, vi är inte gnälliga, vi hittar inte på denna smärta.

Vi har Endometrios.

Vi vet att vi ser friska ut på utsidan. Kanske är det då svårare att förstå än om det syntes på oss.
Det du inte ser är hur våra organ ser ut på insidan. Du kan inte heller se hur detta har drabbat oss mentalt.

När vi ringer oss in sjuka. Så är det inte för att vi behöver en ledig dag med shopping och vila.
Det är för att vi inte kommer ur sängen pågrund av våra smärtor.
Tror ni att vi tycker om att låta våra karriärer bara rusa förbi oss. Skulle det vara lättare för er att förstå om vi sade att vi hade cancer?

Vi kan bli ledsna för minsta lilla sak. Vi gråter eller blir förbannade för ännu mindre saker.
Det är inte bara för att vi är kvinnor. Det är för att vi får hormoner i stora mängder för att klara av sjukdomen. Eller så är det för att vi kommit till den punkten ´när vi är på väg att bryta ihop efter att ha kämpat med smärta dag ut och dag in som ingen kan ta bort.

Vi har svårt att ha närhet med våra älskade. Det är inte för att vi inte älskar dom. Det är för att vi inte kan, det gör för ont. Vi känner oss inte heller så attraktiva med kroppen fulla av hormoner.

Vi kan inte alltid gå på familjeträffar och andra sociala fester. Det är inte för att vi inte vill. Utan för att vi känner oss som utomstående. Alla har så roligt med sina barn och sina kära. Vi kommer inte ihåg senaste vi kunde ha så kul. Eller när vi var smärtfria senast.

Till den man vi håller kär.
När ni träffade oss så trodde ni inte att ni skulle behöva ta hand om oss hela tiden. Men ni är viktiga för oss. Inte bara känslomässigt. Ni är dom som kör oss till doktorn, ni sitter med på många operationer, kör oss mitt i natten till akuten. Ni är dom som hör oss gråta om natten och ser oss bryta ihop under dagen. Vi blir förbannade på er när vi har ont. Ni får bara ta emot. Ni kanske till och med är större offer för endometrios än vi drabbade är.
Ni betyder mera för oss än vad ord kan beskriva, ge inte upp på oss än.

Till medicinskt kunniga!
Vi kommer till er för hjälp- Vi ber er göra erat jobb så som ni vart tränade till. Ni ska linda smärta och lidande. ni behöver inte berätta för oss hur vi ska klara av den ofattbara smärtan vi känner. Eller ännu värre, att det är normalt för en kvinna att ha ont. Fortsätt med eran forskning. Kom fram till vad det är som orsakar endometrios eller ännu bättre hitta botemedlet för det.
Sluta ta den lätta vägen genom att droga ner oss till zombies bara för att få lugn och ro. Vi kommer inte ge er lugn och ro. Vi vill ha svar och det är erat jobb att ge dom till oss. Det var ni som svor en ed att läka. Varför måste vi då försöka att göra erat jobb åt er?
Förstår du som läkare hur det känns när vi berättar för er att vi inte kan leva ett normalt liv med våra nära och kära. Att vi inte kan ta hand om våra familjer? Varför känner du som är läkare inte dig manad att hitta svaret?

Till våra vänner:
Varför överger ni oss när smärtan är som värst?
det är då vi behöver eran förståelse som mest. Vi kan inte ”hänga” lika ofta som dina andra vänner. Det är inte för att vi inte bryr oss om er. Utan för att vi helt enkelt inte kan njuta av någonting med den smärta vi känner. Våra tankar är fulla av våra nästa läkarbesök, vilken operation som blir av? Och vi känner oss så sjuka hela tiden.

Försök att gå en dag i våra skor. Vi utkämpar ett krig för att få några smärtfria år. Varje dag känner vi fysisk smärta som vi inte förstår och ångest för att vi inte kan leva som vi vill.
Varje dag måste vi möta ett samhälle som inte ens vet vad endometrios är. Ännu mindre vet dom hur det är att leva med det.
Vi har alla träffat på okunniga läkare som säger ” det är bara i ditt huvud” och ” ta bort hela livmodern, så slipper du smärtan” eller ” bli gravid, det kommer bota dig”
Vi är många i 20 till 30 års åldern som inte vill ge bort sina organ än. Det vore att erkänna sig besegrad av Endometriosen. Ser ni inte det?
Vi måste slåss för att få rätt medicinsk behandling.Som läkare inte ser som nödvändigt. Vi måste ta pengar från våra besparingar för att har råd att leva med sjukdomen.

Endometrios är en sjukdom som drabbar alla runt omkring oss också.
Ta dig tid att lära dig om sjukdomen och försök förstå varför vi är som vi är.
Hjälp oss att kämpa för att hitta ett botemedel. Så vi en dag kan återvända till ett normalt liv.
Så vi kan ha en normal relation med den vi älskar, att kunna få leva utan smärtstillande, att kunna jobba fullt ut.

En person sa en gång ” det som inte dödar dig gör dig starkare”
Endometrios dödar oss inte ´fysiskt. Den dödar våra själar. Den dödar varje hopp, varje dröm som vi en gång haft. Alla vi söker efter ett botemedel som ska ta död på denna sjukdom. Så kämpa med oss.

Vore det inte trevligt att ha tillbaka en dotter, fru, vän, kollega eller familjemedlem som du en gång hade?

Endometrios Kändisar

Kändisar med Endometrios.

Endometrios Stödgrupp

Medsystrar.se

"Ett nätverk av medsystrar med vår kvinnosjukdom endometrios möts och kommunicerar för att hjälpa varandra att ta sig genom allt som det innebär att leva med denna sjukdomen. Den är en tuff och sann prövning att acceptera och lära sig leva med. Då är det extra viktigt att ha andra att dela sina känslor och upplevelser med."

Endometrios – en folksjukdom

Artikel från Skånes Fria:

Endometrios – en folksjukdom

Patienter som bollas runt i vårdapparaten utan att få hjälp trots demonsmärtor och ofrivillig barnlöshet. Endometrios drabbar cirka 10 procent av alla kvinnor i fertil ålder – ändå är det få som känner till den. Det behövs en nationell vårdplan och sjukdomen måste klassas som en folksjukdom, skriver veckans debattör Susann Söderberg, ordförande i Endometriosföreningen Skåne.

Har du någon gång sett en kvinna lida av mensvärk? Värk som gör att man inte kan ta sig till toaletten, värk som gör att man inte kan göra något annat än att ligga i sängen, hopkurad, skakandes medan andningen slår som hammare i kroppen? Förmodligen inte. Dessa kvinnor kämpar sig genom svåra dagar i tysthet för att sedan se glada och friska ut när du träffar dem, för då är allting bra, eller?

Hur många av er har hört talas om endometrios? De som har gjort det, en salut till er för ni besitter kunskap som de flesta saknar. Jag vågar säga att inte känna till denna sjukdom är som att inte känna till diabetes, reumatism eller cancer. Så varför vet inte alla vad endometrios är? En svår fråga att svara på, men denna kroniska sjukdom drabbar ungefär 10 procent av alla kvinnor i fertil ålder. Hur många är det i Sverige? Denna sjukdom ser inte skillnad på en kvinna i Nigeria eller en kvinna i Sverige, den kan drabba alla. Uppskattningsvis 176 miljoner kvinnor världen över.

Enligt rapporten Burden of illness in women with endometriosis, Uppsala universitetssjukhus, kostar en endometriospatient mellan 90 000 och 150 000 kronor om året beroende på svårighetsgrad av sjukdomen i indirekta och direkta kostnader beroende på sjukdomens svårighetsgrad. Sedan kan jag tillägga att det i genomsnitt tar åtta år och flertalet besök hos läkare och gynekologer innan korrekt diagnos ställs och förhoppningsvis rätt behandling kan påbörjas. Det finns många kvinnor som aldrig når så långt, för att ha värk under mensen är trots allt ”normalt”. För vem har inte haft en mor som i all välmening berättat just detta för sin tonårsdotter? Men det är inte normalt att ha så ont vid mens att ipren, alvedon et cetera inte hjälper.

Om jag skulle räkna ihop vad varje endometriospatient kostar och multiplicera det med hur många som är drabbade, vilken siffra skulle jag få? Astronomiska summor, och mycket på grund av en ineffektiv vårdapparat till denna patientgrupp. Det finns inga riktlinjer och förståelsen för hur allvarligt denna sjukdom drabbar individer och samhälle verkar ha passerat obemärkt förbi. Genom att inte kännas vid endometrios, låter vi den gro i tystnad och hanteringen av drabbade kvinnor, partners och anhöriga förblir undermålig.

Om dessa kvinnor kunde få hjälp i ett tidigt stadium, skulle år av lidande förhindras och det skulle höja livskvaliteten enormt. För att inte nämna de ekonomiska vinster som skulle göras om kvinnor med endometrios fick rätt vård från början så att dyrare ingrepp, mediciner och akutbesök inte skulle behövas i samma utsträckning.

1997 klassades ofrivillig barnlöshet som en folksjukdom och som konsekvens av detta utarbetades nationella riktlinjer, en vårdplan. Dessa är nu inarbetade och fungerar väl i många landsting, många par har lyckats få barn med hjälp av till exempel provrörsbefruktning. 25 till 50 procent av alla ofrivilligt barnlösa kvinnor har endometrios. Jag är själv i den sitsen och jag är 26 år gammal. Hade inte jag fått min diagnos så tidigt som vid 22 års ålder, hade jag förmodligen väntat längre med att börja försöka skaffa barn. Och som de flesta vet så blir det inte direkt lättare med åren. Men många har inte den turen som jag hade.

Vården är i stort behov av riktlinjer för hur endometriospatienter ska hanteras. I nuläget bollas många endometriospatienter runt i vårdapparaten under flera år utan att få rätt diagnos eller hjälp. Ofta får en kvinna med endometrios höra att hon är en jobbig patient och så skickas hon hem eller vidare utan vare sig diagnos eller adekvat behandling. Endometrios är en kronisk sjukdom som kan ge många olika symtom beroende på svårighetsgrad; allt ifrån smärtor vid mens till kronisk smärta i buken, smärta vid toalettbesök, smärta vid samlag, problem med tarmar, energilöshet, barnlöshet med mera. Symptomen kan dessutom förändras med tiden. Endometrios kan påverka ekonomi, sociala kontakter, möjlighet till partner, studier, karriär och så vidare. Hur bemöter man en sådan patient i den stressiga sjukhusmiljö som finns i dag? Hur ska man hantera alla som är drabbade? Hur ska man utforma behandlingarna som ofta måste individanpassas?


Det är stora frågor som vi måste börja jobba med i hela Sverige, på nationell, regional och lokal nivå. Genom att klassa endometrios som en folksjukdom skulle ett enormt steg vara taget och vi skulle kunna påbörja utarbetningen av en nationell vårdplan. För oss som hanterar endometrios dagligen, om det så är som patient eller som vårdpersonal, ligger Sverige långt bakom USA och resterande Europa.

Susann Söderberg

Endometrios

Endometriosmånaden

Mars är den internationella Endometrios-månaden.
Barnlängtan uppmärksammar detta genom att publicera artiklar och info om sjukdomen på bloggen under den här veckan!